fredag 13 april 2012

Ett trånande hjärta... eller mage?


Idag blir det röja av. Alltså... inte på nån obskyr klubb eller så. Det får allt vara i min ålder. Inte för den sakens skull utan mera för att starköl, räkfrossa och hög ljudnivå inte är min grej. Har aldrig varit. Och det är så det är i min lilla stad. Det djärvaste är väl i så fall tacos. Och inte ens det gillar jag.

Klart
att man kunde offra sig för att få tag i en trevlig herre i min ålder, för att få i gång en romans. Men man kan ju faktiskt råka ut för nån som verkligen gillar tacos. Som vill ha det varje helg,före det obligatoriska lördags....., ja,ni vet. Som inte alls är pigg på att tillaga ankbröst med lavendelhonung eller att baka mandelskorpor att doppa i vin santo. En sån man hittar man ju inte på Harrys bar, precis.

Men, men... i dag skall jag bege mig till den stora matmässan, som pågår i tre dagar. Allehanda delikatesser och förevisningar har utlovats, alltifrån chokladfudge gjord på plats till champagnesabrering. Italiengurun Bosse Hagström kommer också. Där! Där! Där måtte väl finnas en man för mig, nånstans där i vimlet. Det gäller bara att hitta honom. De flesta män har förstås med sig en fru, som de kärleksfullt tillbringar timmar med bakom grytorna, men nog finns det väl två, tre ensamma stackare kvar åt mig? Det spelar ingen roll hur han ser ut, bara han inte har alltför ruttna tänder. Jag kan knappast andas av återhållen förväntan.

Hur skall jag
gå till väga? Först måste jag studera ringfingret, så att jag inte lägger energi på ingenting. Och sen? Tja, jag får göra en Meryl Streep, arrangera en sammanstötning så att vi båda tappar våra välfyllda matkassar, lyfter upp våra huvuden för att stamma fram en ursäkt men drunknar i varandras ögon och... ja, sen är det kört. Vi vet båda att "this is for ever" och vi känner redan dofterna från det gyllenbruna ankbröstet förvirra våra sinnen. Frågan är om vi ens kan vänta med det andra roliga tills maten är uppäten.

Den mest sexiga filmscen jag sett är när Tom Jones superar med sitt för tillfället utvalda offer och båda sätter tänderna i de fettdrypande kycklingbenen med menande blickar på den andra...

En dröm? Vi får väl se.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar